Kap 4 och 5 i stafettskrivningen (av årskurs 3)

Kap. 4

- Så synd, säger jag. Jag hade en ost- och skinkpaj i hatten men den har tyvärr min hund Lukas ätit upp. Vi får försöka ordna mat på något annat sätt. Jag tar fram ett anteckningsblock och en liten svart penna ur hatten. Jag börjar skriva i blocket: ”Ost- och skinkpaj”.

-Vad gör du? frågar Erik.

- Mitt anteckningsblock är magiskt, svarar jag. Allt jag skriver i det kan min mamma se och läsa. Erik tittar misstänksamt på mig. Han har aldrig hört talas om ett magiskt anteckningsblock.

- Är du korkad eller? undrar Erik och tittar med stora ögon. Plötsligt hör vi någon som bankar hårt på dörren. Lukas börjar skälla och jag och Erik börjar både skaka och skratta av rädsla. Vi går långsamt fram mot dörren.

Kap. 5

Erik smyger långsamt fram till dörren. Han tar en pall och ställer sig på den för att kunna titta ut genom nyckelhålet. Han känner genast igen den blåa jackan utanför dörren. Jackan sitter på Joakim som har varit elak och taskig mot Erik så många gånger.

-Hjälp!, det är Joakim som är den elaka killen som tvingar mig att köpa saker.

- Öppna dörren, skriker Joakim, annars slår jag in den era töntar. Plötsligt börjar Lukas morra och skälla högt och argt.

-Tyst Lukas, viskar jag bestämt. Erik däremot säger att Lukas ska fortsätta skälla.

- Joakim  är pälsallergiker. Vi hör plötsligt utanför dörren hur Joakim börjar flåsa och andas tungt. Det piper också som en pipleksak.

 Plötsligt hör Joakim en kvinnoröst som säger: ”Vad gör du?” Joakim skriker genom dörren:

- I morgon ska ni få se. Sedan rusar han ut på trottoaren.

En bonde i vår by!!

Idag hade vi musik. Då sjöng vi "En bonde i vår by". 

Kaptitel 2, skriver av 2A

Kapitel 2

-Vad är det som har hänt, frågar jag igen. Hur mår du egentligen, du verkar ledsen.

-Skit du i det, jag känner inte dig.

-Jag heter Torsten och det här är min hund Lukas. Vad heter du?

Lukas går fram till killen och börjar slicka honom på handen. Då tittar killen upp på Lukas och klappar honom. Lukas viftar på svansen.

Jag tar av mig min svarta hatt och ur den tar fram min näsduk med stjärnor och ger den till killen så att han kan torka bort sina tårar. 

-Vilken rolig näsduk, säger killen.

-Den har jag fått av min lillasyster.

-Hur gammal är hon, frågar killen.

-Två år yngre än mig, svarar jag. Hon heter Tove och är både busig och jobbig. Jag är 10 år. Hur gammal är du?

-Snart 10.

-Men, frågar jag igen, varför sitter du här och gråter?

Killen torkar bort sina tårar och säger:

-Det är en lång historia.

Torsten Bengtsson på besök

I fredags hade vi författaren Torsten Bengtsson på besök. Han berättade och lärde oss om hur vi kan komma igång att skriva och att när man skriver får man faktiskt ljuga lite och hitta på mycket…

Hela skolan skall nu vara med i en skrivstafett där vi i Åk 2 är de som skall starta. Här är Torsten Bengtssons början på skrivstafetten, våra kapitel skall skrivas under v. 35 (2A) och v. 36 (2B).

Torsten Bengtssons text!

– Kom nu Lukas! säger jag och drar i kopplet.

Lukas är min hund. Vi är ute på en runda vid några höga hus. Nu vill han gå ner för en trappa till en källare. Dörren står på glänt. Han måste ha hört något eller känt någon lukt.

– Kom nu då, säger jag.

Men Lukas är envis. Han vill gå ner. Så jag följer med honom. Jag sätter en fot mot dörren. Den glider upp. Där inne är det mörkt. Lukas vill gå in.

– Hallå! Är det någon där? ropar jag.

Inget svar. Jag tar ett steg in i mörkret och känner med handen på väggen. Där finns en knapp. Jag trycker på den. Då tänds en lampa i taket. Först ser jag två gamla cyklar, en barnvagn utan hjul och en slaktad moped med oljefläckar under motorn. Men längst inne i hörnet sitter det något på golvet med en jacka över huvudet. Lukas springer dit. Han viftar med svansen, tar tag om jackan och dra bort den. Då ser jag att det är en kille i min egen ålder. Han gråter. Snoret rinner och han är alldeles förtvivlad.

– Vad är det som har hänt? frågar jag.

Killen ser på mig med rödgråtna ögon. Sedan säger han:

– Skit du i det! Du fattar ingenting!

Först tänker jag gå därifrån. Men Lukas vill vara kvar. Och jag kan inte lämna killen på golvet. Han är förtvivlad. Jag har aldrig sett någon som varit så ledsen. Vad kan ha hänt honom?

Så, fortsättning följer...

Arvid berättar om Australien

Idag har Arvid berättat om och visat bilder för oss om sin resa till Australien.

Vill ni veta mer och se mer om Australien kan ni besöka Arvids blogg.

ww.arviddownunder.blogspot.com

Stadsparken

Igår var vi på utredag i Stadsparken. Rommy visade oss hur vi skulle måla av naturen med vattenfärger och mycket vatten. Det bor minsann en liten konstnär i varje en av eleverna. 

Utematte

Vi tränar på ordningstalen och rör oss på olika sätt till skyltarna med siffrorna. Här hoppar vi på ett ben till den sjätte skylten.

Här letar vi saker som är tio cm. Konstigt att alla saker inte var lika långa! Det berodde på att alla linjaler inte var hela och började på noll. Några började på fem och några på tre så vi fick klura ut hur vi skulle göra.

 Vi funderar över vad vi har lärt oss idag...